You only get one life. It´s actually your duty to live it as fully as possible

Jobbade hela midsommarhelgen, kvällsskift på midsommarafton och 8.30 – 20.30 på både lördag och söndag. Igår var jag ledig. Försökte komma ikapp här hemma, med allt som jag inte hunnit under jobbhelgen. Minéa är med sin pappa och storasyster Johanna på en lite semestertur, bland annat så var de till Borås djurpark igår. Hon kommer hem ikväll, har längtat såå mycket efter henne.

Jag började läsa i en ny bok igår, Me before you av Jojo Moyes. Den var nästan omöjlig att släppa när man väl börjat läsa! Boken får en verkligen att tänka och reflektera över sitt eget liv och de val man gör.  ”You only get one life. It´s actually your duty to live it as fully as possible.” Så säger Will i boken till Lou. Det stämmer ju. Jag ska nog börja lyssna mer på det…

Dress Nanso

Örhängena är gjorda i Finland av Arja´s art. De finns att köpa hos Pipsa´s Creative store.

Earrings by Arja´s art

Trevlig Midsommar!

Hyvää Juhannusta! Meillä se on juhlittu sillillä, uusilla perunoilla, lihapullilla ja mansikoilla. Ja sitten iltavuorolla. Tehtiin taas seppele. On ollut lämmin, hiostava päivä.

Mitä ruotsinsuomalaisuus on minulle

Mitä sitten ruotsinsuomalaisuus on minulle?

Vad är då det sverigefinska i mitt liv? Ett av mina allra tidigaste minnen från min barndom är när vi åkte båt över till Finland. Jag var inte många år då. Vi spenderade varje sommar i Finland. Oftast åkte vi runt, E4:an upp till Haparanda och ner på finska sidan. Det var det bästa på hela året, att åka till släktingarna i Finland. Mamma brukade göra i ordning baksätet till mig och min bror, så vi skulle kunna sova där under den ca dygnslånga resan. Inga bilbälten på den tiden inte. -Väck oss vid de stora broarna, brukade vi alltid säga. Stora och lilla Sandöbron vid Höga kusten kändes mäktiga.
Vi brukade stanna i Finland i några veckor, och åka runt för att träffa alla släktingar. Hos mormor var det alltid rejäla frukostar, med olika gröt varje morgon. Neljän viljan puuroa, talkkunaa, mannapuuroa… På söndagar var det risgrynsgröt och ibland hemmagjord jordgubbssoppa till. Rågbröd och rieska. Dagarna, veckorna gick fort och snart var det dags att åka tillbaka till Sverige. Jag ville stanna kvar, jag önskade att vi skulle flytta till Finland och bo där.

Att min finska bakgrund skulle göra mig annorlunda här i Sverige föll mig nog inte in förrän någon gång under mellanstadiet. Jag hade länge varit förtjust i en blond pojke i min klass. Blyg som jag var vågade jag ju inte säga något till honom. Men en dag tyckte mina tjejkompisar att det var dags att fråga chans 😀 De stegade bestämt fram till honom för att strax komma tillbaka med hans svar. – Inte med en finne heller! Jag fick alltså inte chans på honom för att jag var finsk… Men lugn, jag ogillar inte honom för det, vi var ju barn 😀
För mig är det viktigt att hålla fast vid det finska. Jag pratade finska med mina söner när de var små, men med min dotter har jag slarvat och det har blivit mycket svenska. Här i Sverige känner jag mig finsk. Men när jag kommer till Finland ses jag som svensk… Meidän ruotsalainen serkku… Jag är nog både finsk och lite svensk… Sverige är ju ändå hemma för mig, även om Finland alltid kommer vara viktigt för mig. Varje sommar kommer den där längtan dit, den försvinner aldrig. Kanske nästa sommar…

Ruotsinsuomalaiset

Sverigefinnar räknas som en av Sveriges officiella nationella minoriteter sedan den 1 april 2000. Sverigefinnar är en av de äldsta migrantgrupperna i Sverige, och det finns spår av inflyttade finnar på flera håll i landet, där så kallade finnmarker eller finnskogar uppstått. En stor våg av migranter från Finland kom hit under andra halvan av 1900-talet, då arbetsmarknaden i Finland var dålig och Sverige tvärtom var i behov av arbetskraft.
Många tänkte bara stanna i ett par år och sedan flytta tillbaka till Finland, men endast en tredjedel återvände. Man slog rot och skapade sig ett liv i det nya landet.

Vissa menar att den traditionella finska tangolåten ”Satumaa” fungerar som sverigefinnarnas inofficiella nationalsång. Här en version med sverigefinländaren Markus Fagervall.

Ruotsinsuomalaiset ovat yksi Ruotsin suurimmista ja vanhimmista siirtolaisryhmistä, ja me saatiin minoriteettistatuksen 1 huhtikuuta 2000. Iso osa ruotsinsuomalaisia tuli tänne 1900-luvun toisella puolella. Suomessa oli huono työllisyystilanne ja Ruotsi päinvastoin tarvi työvoimaa. Ruotsiin siirtolaisiksi lähteneiden oli alunperin tarkoitus viipyä vain muutaman vuoden ja sitten palata takaisin kotimaahan. Mutta vain kolmasosa muutti takaisin. Monet juuriutui tänne ja rakensivat elämänsä täällä.
Jotku meinaa että Ruotsinsuomalaisten epävirallinen kansallislaulu on ”Satumaa”. Tässä Ruotsinsuomalaisen Markus Fagervallin laulamana.

Vimma. Design från Finland

Viimeistä kertaa päällä… Vimman mekko. Kuosi on mielestäni niin ihana! Nyt se on mennyt liian pieneksi ja saa lähteä kiertoon. Luulen että se matkaa toiselle puolelle maapalloa, Mongoliaan. Yksi tuttava lähettää sinne pinon meidän vaatteita.

Jag älskar verkligen mönstret på den här klänningen från finska Vimma. Nu har klänningen blivit för liten (för kort i ärmarna) och får resa vidare till nästa barn. Jag tror att den kommer att skickas till andra sidan jordklotet, till Mongoliet, en bekant ska skicka dit ett paket med kläder som har blivit för små för oss.

Katuliitutaiteilija

Ensimmäistä kertaa katuliituilla piirtämässä. Ostettiin muutama päivä sitten katuliituja ja tänään käytiin kokeilemmassa niitä.
Vi köpte asfaltkritor för några dagar sen, idag var vi ute och testade dem:)

TRI-CLUB POKER-RUN

Idag var det dags för fjärde upplagan av MC-evenemanget Tri-club Poker-run. De tre MC-klubbarna Sundbäckens i Hagfors, Järngrisen i Munkfors och Skin for Seven i Sunnemo samlar på detta sätt in pengar till Barncancerfonden. Deltagarna drar ett spelkort på fem ställen längs vägen, för att på så sätt få ihop en så bra pokerhand som möjligt. Deltagaravgiften är 100 kr per person som är med.

Sagostigen

Ett utflykts-tips för barnfamiljer är Sagostigen i Råda. Det är en ca 800 m lång sträcka på Rådaheden som är full av fantasifulla figurer, skapade av Stig Sandberg, som bor i Råda. Stigen vandaliserades förra året, men Stig har nu återskapat sina figurer. Jag och Minéa åkte dit idag och gick en del av stigen. Vi hann inte se allt, så vi kommer definitivt att åka tillbaka dit fler gånger för att upptäcka fler skapelser där ute i tallskogen.

En dörr fint dekorerad av förskolebarn leder in till Sagostigen

Växtvärk

När jag var barn hade jag ganska ofta växtvärk i benen. Det gjorde ont och störde nattsömnen. Min mamma brukade linda ett bandage runt knävecket, där jag hade ont. Min dotter har kanske ärvt detta av mig, för även hon vaknar ibland på natten och har ont i ett ben. Ofta vaden eller som nu inatt, knävecket så som jag brukade ha. Jag brukar lyfta hennes ben och lägga det lite högre, och massera försiktigt där hon har ont. Ibland lindar jag ett bandage runt benet, så som min mamma brukade göra. Ofta hjälper detta, och hon somnar till slut. Men vid enstaka tillfällen, så som inatt, hjälper inte dessa tricks. Då fick hon en barn-Alvedon. Till slut släppte värken och hon somnade igen.
Jag har sökt på nätet, och jag har frågat på Apoteket, om växtvärk. Det är vanligast i förskole-åldern, kommer ofta på natten utan några besvär på dagen. Man vet inte riktigt vad det beror på, man har spekulerat i om det kan vara vätskebrist… Men det tror jag inte, då i alla fall Minéa oftast dricker tillräckligt mycket. Man har spekulerat i brist på mineraler så som selen eller järn… Men man vet inte. Jag själv trodde alltid att det var när man växer fortare som växtvärken känns av.. Men man vet alltså inte om det är så. Enligt de källor jag fann på nätet.

Se till att inte linda bandaget för hårt. 

Idag är hon pigg och glad 🙂

Minulla oli lapsena aika useasti kasvukipuja jaloissa. Polvien takana. Näyttää siltä että Minéa on ehkä perinyt tämän minulta, sillä hänkin herää joskus öisin ja itkee että on kipeä jaloissa. Joskus nillkanivelissä tai polvissa. Ruukaan nostaa kipeää jalkaa vähän korkeampaan asentoon,  ja hieroa varovasti. Joskus laitan siteen kipeän kohdan ympärille. Useasti nämä toimenpiteet auttaa ja hän nukahtaa taas. Mutta joskus, niinkuin viime yönä, nämä ei auta ja joudun antamaan lasten särkylääkettä. Olen etsinyt netistä infoa kasvukivuista, ja mikä auttaa niitten lieventämiseen. Jossain luin että saatta johtua mineraalinpuutteesta…? Mutta se ei ole ollenkaan varmaa.